Archive for February, 2008
TV- och filmindustrin beräknas ha förlorat omkring 10 miljarder kr under den senaste tidens manusförfattar-strejk. Vad sägs om att vi lobbyar för att olagligförklara strejker, så att inte den stackars industrin måste leva med sådana oerhörda förluster? Vad sägs om att vi skriver lag på att manusförfattare måste jobba? Det vore väl rimligt?
Märkligt, det här med att prioritera…
Jaha, så var Liza Marklund i farten igen. Lika världsfrånvänd och sensationalistisk som vanligt. Lyssna bara på det här:
Hillary Clinton borde givetvis utses till demokraternas presidentkandidat, det säger ju sig självt. Hon är vald senator och har alltså den politiska erfarenheten, hon har levt och arbetat på absolut högsta nivå i Vita Huset i åtta och har därmed också den administrativa, – och framför allt: hon har den personlighet som krävs. Hon vet vilken press jobbet innebär och är ändå beredd att ta det.
Allvarligt? Nog för att man kan finna många fel på precis varenda en av USAs president-kandidater, men Hillary är nog faktiskt inte vad USA behöver just nu. Mos Def, artisten och aktivisten, uttalade sig om president-valet och beskrev det på följande sätt: “They’re passing the Presidency around like a party joint – it goes from the Bushes to Clinton, back to Bushes . . . ”
Själv tycker jag Barack Obama känns som det minst farliga valet. Jag tänker inte säga bästa, för alla kandidater känns ganska tvivelaktiga, om än alla på olika grunder. Nåväl, Liza får väl tycka som hon vill, det påverkar ändå inte valet. Trist bara att Liza gör samma misstag som många andra amerikaner, nämligen att kvinnor röstar på kvinnor. Hon är inte den bästa kandidaten, hon är bara den enda kvinnliga.
I slutet på artikeln lägger hon in en punkt kallad “Veckans åtal”. Gissa vad den punkten handlar om?
“Fildelarsajten” Pirate Bay påstår sig vara idealistisk och självuppoffrande.
I själva verket tjänar sajten grova pengar på porr – pengar som göms undan på skatteparadiset British Virgen Island.
Andra fakta: En av de män som åtalades i torsdags är en känd högerextremist och multimiljonär. Personen bakom nätverket som äger Pirate Bay är också administratör för Internets största porrimperium.
Han har också ensamrätt på annonserna för alla de viktigaste porrsajterna.
Minst en av dem har förmedlat bilder på minderåriga barn.
Undrar om alla försvarare av Pirate Bay stöttar rasism, skattesmitning och barnporr också?
Wow… Det är riktigt snyggt hur hon, utan att faktiskt skriva det, antyder att det hon påstår är “fakta”. Ingenting hon häver ur sig är fakta, inte någonstans, inte någonsin. Det är rent förtal, och det är verkligen pinsamt hur en människa får plats i en stor, svensk tidning för att enbart kräkas bokstäver på ett papper.
Liza Marklund bevisar dock återigen något de flesta pirater/reformister hävdat länge och ofta, nämligen att det enda antipirat/klassicist-sidan överhuvudtaget kan göra är att ljuga och bedra för att få sin vilja igenom. Lägg nu även till förtal, för om man inte kan vinna genom att skrika högst, så måste man tydligen försöka vinna genom att skrika fulast saker.
Jag har ingen som helst respekt för Liza Marklund längre, varken som person eller författare. Ironiskt nog är det nog ingen offentlig person idag som kunnat få mig att vilja fildela illegalt i rent motstånd som hon.
Två exempel idag visar på vilken nivå av klass vardera sidan står på i denna debatt. Dels har vi Liza Marklund som, istället för att tänka ut något intelligent, drar röven över tangentbordet och skickar in vad som än skrivs ut till kvällstidningen. Dels har vi Rosetta Sten som, genom att använda den hjärna hon föddes med, vänt och vridit på alla argumenten, från båda hållen, och kommit fram till att piraternas/reformisternas lösning är den enda möjliga. Jag säger inte att hennes åsikt är korrekt bara för att den speglar min egen. Jag säger att den är korrekt för att den är grundad på rationellt tänkande och resonerande istället för girighet och maktlystnad. Rosetta Sten avslutar dessutom med att en av personerna som fick bägaren att rinna över var ingen annan än Jan Guillou själv, samt en intervju med hans fru där hon berättar hur han fortfarande använder skrivmaskin för att skriva sina böcker, och inte ens vet hur man använder e-mail.
Ibland undrar jag vad vissa människor använder sin hjärna till. Liza Marklund har i alla fall bevisligen slarvat bort sin egen, och ersatt den med första bästa köttfärslimpa…
Nu har jag faktiskt babblat på om fildelning, copyright och DRM ganska länge, så en liten paus vore nog inte helt fel.
För de som undrar vad som händer i mitt liv, så har jag och sambon idag skrivit kontrakt på en andrahands-lägenhet ett kvarter ifrån där vi bor nu. Tur det, för det började bli lite bråttom att hitta nånstans att bo alls. Uppbyte från en etta till en tvåa, där vi får bo till slutet på mars nästa år. Inte helt optimalt, men det ger oss åtminstone mer tid att fortsätta leta förstahandskontrakt eller spara ihop till en bostadsrätt.
Damian, vår lilla tiger, trivs bara bättre och bättre. Nu har han inga problem alls att bli klappad, och hoppar gärna upp och kelar i sängen på helgmorgonarna. Pigg och kry är han också, så allt som råkar hamna på golvet blir omedelbart till en leksak som ska jagas runt genom lägenheten. Hur han kommer reagera på flytten återstår att se, men jag misstänker att det kommer vara väldigt spännande med alla lådor!
Har nu äntligen sett igenom alla Bond-filmerna jag fick i födelsedagspresent, alla 21 stycken. Det är fruktansvärt intressant att se hur världen utvecklats genom tiden. Från rymd-racet till kalla kriget, från superskurkar till terrorister, från skottsäkra bilfönster till helt och hållet osynliga bilar. Det enda som aldrig förändrats är Bond själv, vars hjältedåd är precis lika aktuella när de än utspelar sig. På tal om hur skurkarna utvecklats genom filmserien skulle jag nog inte bli helt förvånad om nästa skurk försöker ruiniera världen genom att iscensätta en gigantisk fildelningskatastrof :)
På tal om Bond, och det faktum att jag trots min första paragraf inte kan hålla mig från att tala om DRM, så är det ju Sony som antingen äger rättigheterna eller ger ut filmerna – oavsett vilket står deras logo tydligt på fodralen – Sony som varit ett av de företag som grinat mest om fildelningen. Det får som följd att innan jag får börja titta på var och en av de 21 hittills utkomna Bond-filmerna tvingas jag utsättas för en kortfilm där jag utpekas som tjuv. “You wouldn’t steal a car…” lyder texten emellan klippen och nej, det skulle jag inte. Uppenbarligen har jag heller inte stulit filmen jag tittar på, då jag skulle sluppit kortfilmen om jag gjort det. Jag skulle ge mycket för en pratstund med den eller de personer som kom på idéen att lägga in denna filmen först på DVD-skivan. Det enda jag kan föreställa mig är hur de suttit kring ett bord och frågat sig “hur kan vi irritera de personer som betalar vår lön på ett sätt som de elaka piraterna enklast slipper?” Det finns verkligen ingen som helst logik i det. Istället för att skapa mervärde på de lagliga alternativen, manipulerar de sina produkter på ett sätt som gör att mervärdet uppstår i att illegalt anförskaffa kopior utan de störande klippen i början. Det handlar inte om att de grinar om att folk piratkopierar deras material, det handlar om att de driver folk till att hellre piratkopiera materialet än att spendera pengar på en produkt vars värde företaget aktivt förminskar.
Som så många andra bloggare redan har påpekat så är fildelningsdebatten ingen debatt. Det är ingen debatt om det bara är ena sidan som överhuvudtaget argumenterar för sin sak. Det är ingen debatt om det bara är ena sidan som faktiskt funderar på varför de tycker som de gör, och hur de bäst förmedlar sin åsikt så att andra sidan kan förstå. Att stå och envist skrika en och samma sak tills rösten spricker är inte att varken argumentera eller debattera.
Jag kan verkligen inte tycka synd om storföretagen som trots fildelningen drar in miljardbelopp i vinst varje år, men som ändå vill utpeka mig som tjuv och kriminell. Jag som har en ganska ansenlig samling lagligt inköpt film, som skänkt pengar till både filmskapare och musiker vars verk jag laddat ner över Internet, och som gärna går på både bio och konsert när jag får chansen. Ska man se till statistik så har mina inköp av film enbart ökat sen jag började ladda ner, och mina inköp av musik har varit relativt oförändrade trots att jag skaffar massor av ny musik genom bittorrent. Ingen har alltså faktiskt förlorat några pengar på mina aktiviteter, det enda de förlorat är en imaginär vinst de skulle kunnat haft om jag, mot all förmodan, skulle köpt all den kultur jag konsumerar. Och när de försöker stifta lagar och göra folk kriminella över något de skulle kunnat haft har jag svårt att se det som rätt.
Nej, nu är det dags att laga middag och avnjuta resten av kvällen med en god film.
Gjorde precis ett impulsköp av musik på Internet. Tre album av Worrytrain i iTunes Plus-format för ~90kr styck. Det är fortfarande långt ifrån optimalt – 256kbps är inte lossless – men det här var ett undantag. Bara en av skivorna fanns på P2P-näten, och då enbart i 192kbps, så att lägga lite pengar på ordentliga(re) kopior där dessutom lite av pengarna går till artisten i fråga tyckte jag kändes befogat. Undersökte först möjligheten att köpa direkt ifrån artistens hemsida, men tyvärr fanns inte den möjligheten heller.
Jag hoppas bara att skivindustrin kan tolka det här köpet på rätt sätt nu. Inte som att jag anser att dagens utbud av nätbutiker är fullt godkänt, utan mer som att jag inte har något emot att betala för musiken, speciellt när det inte finns något alternativ – ens ett gratis sådant.
Fast, som min trogna flickvän påpekar, jag kan ju faktiskt inte köpa musik. Jag måste nog ändå häva köpet. Liza Marklund har ju redan bevisat att jag är en lat, snål pirat, så då är det väl bäst att jag lever upp till hennes förväntningar. Trist Worrytrain, men det blir väl inga pengar den här gången heller.
