En tjuv är en tjuv är en tjuv

Som alla vet vid det här laget, så är det enligt lagen stöld att ladda ner saker från nätet. Det spelar ingen roll om du får ladda ner det, det spelar ingen roll om skaparen uppmanat dig att ladda ner det. Ibland spelar det inte ens roll om du har betalat för det, det är fortfarande stöld. Många saker kan vara stöld, till exempel att kopiera en köpt CD-skiva till iTunes. Bor du i USA och skivan är kopieringsskyddad? Grattis, då är det garanterat stöld enligt DMCA.

Men hur är det egentligen, kan inte tjuvar även vara goda ibland? Som Robin Hood, till exempel. Hur vettigt är det att lära små barn att det är bra om man stjäl från de rika, och ger till de fattiga? Och varför står det ingen asterisk i slutet, som informerar att det inte gäller om de rika är upphovsmän, och de fattiga bara älskar musik eller film? Minst sagt förvirrande, och jag tycker hemskt synd om barnen som måste lida för att skivbranschen inte tagit sitt ansvar. Stackars, stackars barn…

Hur som helst, är det verkligen alltid stöld att surfa ut på nätet? Något jag reflekterade över igår är att jag antagligen anses vara en tjuv för att jag redan sett 24-filmen, 24: Redemption. Den visades i USA den 23:e, men den observante läsaren vet vid det här laget att jag är bosatt i Sverige, och att TV-kanalen FOX inte går att få här. Hur jag fick tag i filmen låter jag vara osagt (med en *hint hint* till mina 2,2 miljoner svenska vänner), men har jag verkligen stulit den? Jag betalar både TV-licens, samt för de extra kanalerna jag ändå aldrig tittar på. Är det nu stöld att låta bli att titta på ett program på svensk TV, för att istället se den amerikanska versionen direkt? Anses det kanske vara stöld att låta bli att se reklamen i svensk TV? Ligger själva stölden i att jag kan se 24 i högre kvalitet, med bättre ljud, utan textning och utan avbrott? Jag förstår att de som tvingas se på svensk TV är avundsjuka, men har jag verkligen stulit något från dem?

I fredags lyssnade jag på Last.fm:s rekommendationsradio, en webradio-kanal som spelar musik efter en databas över låtar jag borde tycka om. Inte betalade jag en spänn för det, varför slutsatsen att jag stulit musiken är uppenbar att dra. Jag lät dessutom bli att klicka på någon reklam på sidan, så inte bara stal jag musiken, utan jag spottade även upphovsmännen rakt i ansiktet medan jag gjorde det.

Varje år går jag förbi butik efter butik i Stockholms stad som spelar julmusik på hög volym. Då är det lite extra svårt att inte stjäla den, eftersom du riskerar att bli överkörd och dö ifall du inte lyssnar ordentligt. Jag stjäl helt enkelt för att överleva.

Suck…

Nog nu. Nog! Kan inte alla de som envisas med att kalla det stöld anmäla bara en person, en endaste person som begått upphovsrättsintrång, för stöld för att se vad som händer? Ni vet ju, tack vare era fina juridik-examen och diplom att det är just stöld. Ni har ju de fysiska bevisen, de tomma märken på era dammiga hyllor på vilka era verk tidigare stod, fingeravtrycken på dörrhandtagen. Polisanmäl oss för stöld, snälla. Jag BER er, gör det!

Jag vill se en endaste kreatör, upphovsman eller konstnär vinna ett endaste domstolsmål mot en endaste pirat där denne är anklagad för stöld. Tills dess kommer varken jag eller någon annan att ta er på allvar.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.