Så var man 26 år gammal.
Min födelsedag kom att firas i fotografins tecken. På morgonen fick jag mina presenter av Malin: Nick Brandts “On this earth, a shadow falls” och en bok om street-fotografi. Efter frukosten tog jag en promenad ut till Väsjön, med Yashican på axeln och två rullar Kodak TriX 400. Sedan beskedet att Eastman Kodak eventuellt kommer gå i konkurs tyckte jag att de borde hedras en smula extra, och jag var dessutom sugen på att testköra TriX i mellanformat, vilket jag inte tidigare gjort.
Det jag förväntat mig att komma hem med var förfrusna ben och en bunt bilder på vass och elledningar (ungefär det roligaste som finns att fotografera runt Väsjön), men på parkeringen vid Edsbergs tennishall stod det en bil som blivit totalt utbränd. Score! En av mina bästa bilder tidigare är på en gammal, sliten bil med en hatt i baksätet, så en totalt förstörd, bränd bil är ju nästan snäppet bättre. Det blev en rulle på den, helt enkelt, och jag var ännu gladare än när jag gick att jag tagit med två rullar, och inte bara den som satt i kameran.
Jag kom hem, framkallade filmen, och hann precis torka den innan Malin behövde skjuts hem och vi sen började fixa middag. Senare på kvällen skulle mina föräldrar komma över och äta, och vi tänkte bjuda på den nyårs-billiga oxfilén som legat i kylen en vecka nu. Middagen blev succé, vinet passade perfekt till maten, och av mina föräldrar fick jag en Skeppshult stekpanna i gjutjärn… OK, hela dagen hade kanske inte med fotografi att göra.
Som en försenad födelsedagspresent upptäckte jag idag, när jag scannade in min film, att den blivit helt perfekt exponerad, helt perfekt framkallad, och dessutom helt perfekt scannad! Jag vet inte om det någonsin hänt förut, men glad är jag ändå.
Imorgon är det måndag, och tillbaka till vardagen, men innan dess har jag några timmar kvar av fotoboksläsande, Guinnesskakeätande och mysTVtittande.
Resterande bilder ifrån gårdagen finner ni här, som vanligt.
